Västerhavsseminariet 2026

26 maj 2026 höll Göteborgs universitet - Centrum för hav och samhälle tillsammans med Havsmiljöinstitutet i det nya forumet Västerhavsseminariet. Här samlades förvaltning och forskning under samma tak för att få en samlad bild av hur Västerhavet mår, hur situationen förändrats historiskt och vilka frågor som är mest aktuella idag. Vattnet i Gullspångsälvens avrinningsområde rinner ut i Vänern och så småningom ut i Västerhavet, varför vi tycker att det är viktigt att lyssna in och förstå läget i havet. Friskare vatten gör vi tillsammans! Nedan följer en sammanfattning om vad Västerhavsseminariet täckte för ämnen.

Betydelse av trofiska interaktioner i Västerhavet

Seminariet inleddes med tema "Betydelse av trofiska interaktioner i Västerhavet", där deltagarna fick en inblick i Västerhavets historia, nuläge och möjliga framtid. Mats Lindegarth från Göteborgs universitet berättade om 1988, ett katastrofår då säldöd och mördaralger rapporterades om från Västerhavet. Det extrema läget fick flera myndigheter och organisationer att inse vikten av samarbete och mötesplatser där kunskap om havsmiljön delas. Mats lyfte även fram att problem framåt där ett samarbete mellan flera instanser är fördelaktigt är bland annat övergödning och överfiske, men framtiden kan vara positiv med möjligheter till att arbeta med mer ekosystembaserad förvaltning.

Marie Johansen från SMHI fortsatte seminariet med att berätta om vad som händer i planktonvärlden. Här presenterades grafer på hur växtplankton ändras i biomassa och produktion under året och hon förklarade också hur djurplankton högre upp i näringskedjan reglerar mängden växtplankton genom så kallad "top-down"-kontroll. Samtidigt betonade hon att födovävar är förenklade modeller av verkligheten och att olika planktonarter fyller olika funktioner i ekosystemet.

Rovfiskens betydelse för havsmiljön stod i fokus när Ulf Bergström från Sveriges lantbruksuniversitet talade om habitatkvalitet. Ulf förklarade att torskbestånden i Sverige har minskat enormt de senaste 50 åren. Den torsken som fortfarande finns växer sig inte lika stora som de gjorde förr. Rovfisk spelar en viktig roll i våra ekosystem då de håller småfisk under kontroll vilket ger oss tillräckligt mycket betande djurplankton för att hålla nere populationen av trådalger. Utan stor rovfisk ökar därför risken för algblomning. Trots den allvarliga utvecklingen avslutade Ulf med ett hoppfullt budskap: fiskbestånd kan fortfarande återhämta sig om rätt åtgärder sätts in.

Fortsättningen på seminariet höll Karin Hårding från Göteborgs Universitet när hon presenterade knubbsälens beståndsutveckling och ekologi. Hon berättade bland annat att knubbsälskutar, till skillnad från många andra sälars ungar, saknar den tjocka kutpälsen och därför kan simma direkt efter födseln. Jakt har historiskt sett varit en anledning till minskningen av säl men även effekter av miljögifter som PCB och två omgångar av ett dödligt virus (1988 och 2002) har bidragit. I dagsläget är knubbsälen fridlyst och populationen har haft en chans till återhämtning. De senaste 10 åren har populationen dock stannat av igen och verkar ha en nedåtgående trend. Orsakerna är ännu inte helt klarlagda men förändringar i sälens födotillgång, särskilt minskningen av sill, lyftes fram som en möjlig förklaring.

Avslutande talare för temat "Betydelse av trofiska interaktioner i Västerhavet" var Mats Svensson från Havs- och Vattenmyndigheten som gav myndighetens perspektiv på Västerhavet. Han inledde med att Östersjön generellt får stor medial uppmärksamhet men att Västerhavet faktiskt inte heller mår bra. Övergödning, farliga ämnen, fiske och klimatet togs upp som troliga orsaker. I Havsmiljöbedömningen 2024 uppnår Västerhavet inte god status i 10 av de 11 kriterierna. Mats förde fram ett dilemma mellan myndigheten och politiken där politiker ofta vill ha direkta mätbara resultat medan arbetet med havskvalitet tar tid. Den avslutande frågeställningen han skickade med var frågan om det går att kombinera övergödningsåtgärder med livsmedelsstrategi och beredskap.

Ett hav i förändring

Dagens andra tema "Ett hav i förändring" inleddes med Lars Arneborg från SMHI som visade på trender för hydrografi i Västerhavet. Lars visade på att uppvärmningen av haven kommer att fortsätta 100-tals år framåt även om utsläppen stoppas idag. Hittills är det främst ytvattnet som värmts upp men det kommer sprida sig ner i djupvattnet och påverka våra hav lång tid framöver.

Henrik Svedäng från Havsmiljöinstitutet fortsatte temat med att prata om det kommersiella fisket och vad som hänt sedan 1950-talet. Han visade på att fångsterna i många fall har minskat med 90 % och hur fångstsammansättningen förändras när vissa arter fiskas ut och ersätts av andra. Det finns några arter som ökat, exempelvis Marulk men de 10–20 viktigaste arterna för fiske har minskat. Även i Henriks föredrag tas beredskap upp som en viktig aspekt att reflektera över framåt.

Fiskeregleringar i marina skyddsområden var nästkommande punkt som Mattias Sköld från Sveriges lantbruksuniversitet höll i. Han berättade om ett exempel där Sverige och Danmark kommit överens om ett fiskeförbud i Kattegatt men där EU inte anammade samma förbud vilket i praktiken gör att fiskeförbudet endast gäller för svenska och danska medborgare. Mattias presenterade också en positiv form av reglering i marina miljöer kring räkfiske vilken lett till en reducerad bifångst.

De två avslutande föredragen för temat hölls av Robin Svensson och Rasmus Thorslund från Göteborgs Universitet som berättade om undervattensvegetation och mjukbottenfauna. Här fick deltagarna visat hur några av provtagningarna med artbestämning, bedömning av täckningsgrad och transport till mätplatser går till.

Övriga föredrag och tankar

Utöver de längre föredragen fanns det tid för kortare presentationer, paneldiskussioner och publikfrågor. Det presenterades kort om regional miljöövervakning, kompensationsåtgärder och havsbaserad vindkraft. Seminariet var ursprungligen planerat för 100 deltagare, men anmälan stängdes först efter att omkring 160 personer registrerat sig. Det stora intresset visar att behovet av mötesplatser för havs- och vattenfrågor är stort. Samtidigt underströk dagen vikten av fortsatt samverkan mellan forskning, myndigheter och andra samhällsaktörer för att möta de utmaningar som Västerhavet står inför.